Att fira bröllop på Marstrand lovar små guldkorn till fotoplatser och utsikter. Med klippor, ängar fyllda av prästkragar, fästning och hav. Där finns också guldkorn till människor som liksom tar sig in och lägger sig som en kram runt hjärtat. Cia och Andreas är sådana guldkorn och vilken ära att få fotografera deras dag med all deras kärlek.

Med vigsel i Marstrands kyrka där Stad i ljus sjöngs för full hals i kyrkan så att till och med Prästen fick gåshud och tyckte det var något av det häftigaste. På utsidan stod Andreas militära kollegor i en sabelhäck (I know, jag visste inte heller att det hette så men en lär sig) som är som en gång av svärd. Tillsammans tog vi oss ner till vattnet för att ha en brudskål tillsammans med gäster och brudpar och även passa på att njuta av det fina vädret. Att pricka in en solig och vindstilla dag på västkusten är inget man skojar bort i första taget men oj sicken dag det var.

Festen hölls sedan i Marstrands församlingshem med tillhörande lummiga trädgård och innergård. Väl innanför det röda staketet kändes det som att vi var mitt ute på landet istället för på en ö i skärgården. Cia och Andreas hade valt att själva göra det mesta av maten så med hjälp av nära och kära hade de veckan innan ordnat med potatissallader och liknande kalla tillbehör och sen stod två kompisar till dem och grillade en ljuvlig buffé under middagens gång. Hela känslan för bröllopet var verkligen familjär, mysig och inbjudande för alla som var med. För att inte tala om hur kul det var. Med tal, spex, sång, tårar och gapskratt tog vi oss igenom middagen med en paus för att jaga kvällsljuset.

Och kvällsljus hörrni, kan vi liksom ta en liten minut och uppskatta detta lite extra? Oftast under bröllop mitt i sommaren som Cia och Andreas så går solen ner ganska sent på kvällen vilket brukar resultera i en liten paus i middagen för att smita ut och ta några porträtt i detta gudomliga ljus. Men vad gör det? Här fick Cia och Andreas ta sig ut och kramas tillsammans alldeles själva för första gången på hela bröllopsdagen. För det är ju just det, att få andas, njuta och ta in allt det vackra som hänt under dagen. Och så blir det ju också sådär damn bra ljus som jag som fotograf gärna hoppar högt för.

Redan från första stund när jag träffade Cia och Andreas så kände jag att de lika gärna kunde varit vänner jag känt sedan länge. De är varma, öppna, ärliga och otroligt omtänksamma. I talen under kvällen och i alla stolta och glada blickar från deras vänner och familj så märktes detta ännu tydligare. Och jag är så glad att jag fått vara en del av detta och fått sparat det som minnet i både hjärtat och i form av bilder.