Vad en ”unplugged vigsel” är och varför jag tycker det är bra
Uttrycket ”unplugged wedding” eller att ha en ”unplugged vigsel” blir allt vanligare och på många sätt är detta något jag rekommenderar varmt. Kort och gott brukar detta innebära att man ber sina gäster att lägga undan mobiler, kameror eller liknande för att kunna vara helt närvarande på ert bröllop. Låter inte helt dumt ellerhur? Jag har skrivit några av fördelarna med att anamma detta konceptet.
Låter gästerna vara närvarande
Spontant så tycker jag detta är en toppenidé, framförallt att applicera konceptet under vigseln då istället för att ni ser era nära och kära med mobilen framför ansiktet så kan ni istället få se deras reaktioner och känslor. Ni vill kunna möta deras blickar, inte deras telefoner.
Och jag förstår att det är en stor grej när någon man står nära gifter sig och att man vill dokumentera varenda sekund av det, I get it! Men om ni som brudpar anlitat en fotograf så är det liksom vårt jobb att fånga alla de där stunderna, som era gäster lätt kan missa om de står med näsan framför en skärm.
Ur en fotografs synvinkel så är det inte heller en dålig idé med en uplugged vigsel. Det är så lätt hänt att det slinker fram mobiler lite då och då som kan bli väldigt mycket i vägen för mig som fotograf.
När ni går in till cermonin i altargången/fram till vigselplatsen så är det klart att era gäster vill fånga på bild hur fina ni är. Men det är ju därför jag är där. Och jag är också där för att fånga känslor och reaktioner vilket en mobilskärm mitt ute i gången kan vara lite i vägen för.
Hur ni ser tillbaka på era bilder
Det är också en fråga kring hur ni vill se tillbaka på era bilder i efterhand. Vill ni kolla igenom era bilder om 15 eller 30 år och se hur mobiler slukade vår vardag eller vill ni se era berörda vänner som var där på er dag? Vill ni bläddra igenom ert bröllopsalbum med era barn, barnbarn eller grannen och visa vilka gäster som var där eller vilka mobiler som var där? Jag tror att ni förstår vad jag menar.
Stilla fotosuget lite
Ett tips för att stilla gästernas fotobegär, iallafall under vigseln, är att helt enkelt be vigselförättaren/prästen/toastmaster/toastmadam att meddela att ni har anlitat en fotograf som kommer att sköta fotograferandet, så att de slipper tänka på det.
Webbgalleriet som era bilder levereras via är enkelt att dela med era gäster om ni önskar, så de kan ta del av bilderna i efterhand, om ni vill.
Om ni vill kompomissa och låta gästerna fota delar, vilket också kan vara en idé för att stilla fotosuget under själva cermonin. så kan ni också be vigselförättaren/prästen/toastmaster/toastmadam att meddela gästerna att fotografering är tillåten när brudparet vänt sig om i slutet av vigseln.
På så vis vet de om att de kommer få ta lite bilder, men de kommer ändå att kunna var fullt närvarande under själva vigseln. Och vi fotografer kan fånga alla de där ögonblicken och känslorna, utan mobiler eller annat i vägen.
Låt känslorna ta över istället.
Uppskattat av många
Jag har också hört från gäster som har varit med på en “unplugged vigsel” att det var väldigt skönt att inte behöva tänka på att ta bilder och istället bara kunna njuta, gråta, skratta eller bara ha en pretty good time.
Det är självklart helt upp till er som par hur ni vill göra, det är ert bröllop och ni gör precis som ni önskar. Men jag tycker att det är lätt i dagens digitala samhälle att liksom glömma av det där med att njuta i stunden, för att vi måste ta en bild först. Och jag vill att ni och era gäster ska kunna njuta till fullo.
Vad tycker ni? Låter det som något för er? Eller har ni kanske varit på något bröllop som haft en ”unplugged vigsel”? Vad tyckte ni?
